Search results

Fåglar är mästerliga flygare och kan till och med prestera bättre än våra flygplan. Exempelvis kan myrspovar flyga från Alaska till Nya Zeeland – 11 600 km – i en åtta dagars non-stopflygning! För att orka med detta måste fåglarna kunna flyga väldigt effektivt. Men hur gör de det – vad har en fjäder som inte en flygplansvinge har? En av de största utmaningarna i dagens samhälle är att minska bräns

https://www.lu.se/artikel/att-gora-en-flygplansvinge-av-en-fjader - 2025-11-16

En kartläggning gjord vid Lunds universitet visar att 40 procent av alla som insjuknar i diabetes gör det i genomsnitt vid 67 års ålder. Bo Hansson fick sin diagnos året innan han skulle gå i pension vid ett rutinbesök hos företagshälsovården. – Läkaren sa: ”Du har diabetes, jag ska skriva ut tabletter åt dig”. I dag, tretton år senare, tar Bo och hustrun Gerty emot i villan i Eslöv. Arbetslivet h

https://www.lu.se/artikel/risken-typ-2-diabetes-okar-med-stigande-alder - 2025-11-16

Forskningscentrumet Create Health vid LTH har tecknat ett samarbetsavtal med Tianjin Medical University Cancer Institute and Hospital i Kina, som är rankat bland ett av Kinas fem främsta cancersjukhus. Det finns redan långtgående diskussioner för flera samarbetsprojekt som man nu hoppas kunna realisera.– Detta är en milstolpe eftersom det är det första forskningsavtalet på hög nivå med Kina. De an

https://www.lu.se/artikel/nytt-avtal-med-framstaende-cancersjukhus-i-kina - 2025-11-16

– Vi måste förstå åldrandet i sig för att kunna hjälpa människor med sjukdomar som Alzheimer och demens, och för att eventuellt kunna förhindra att dessa sjukdomar uppstår. Det menar Henrik Ahlenius vid Stamcellscentrum, Lunds universitet. Hans mål är att få fram en försöksmodell för mänsklig nervcellsåldrande som gör det möjligt för forskarna att förstå varför sjukdomen bryter ut. I förlängningen

https://www.lu.se/artikel/vad-gor-demenssjukdomar-med-vara-hjarnor - 2025-11-16

Små sensorer gör ett stort jobb. Allt mer saker kan nu styras och mätas, kännas av och regleras via små sensorer på maskiner, i naturen eller i, och på, oss själva. Sensorer som samlar in och förmedlar mängder med information via trådlös kommunikation och som samtidigt behöver dra väldigt lite ström. För att dra ner på strömförbrukningen måste forskarna arbeta med var liten elektronikdetalj, var k

https://www.lu.se/artikel/att-spara-i-det-lilla-framtidens-stromsnala-elektronik - 2025-11-16

Det går inte bra att cykla utan att olja kedjan! Likaså kan man inte heller kapa, svarva, skära metall eller pressa plåt utan smörjmedel. Förr flödade den miljö- och hälsofarliga smörjoljan i de mekaniska verkstäderna, men nu finns tekniken för en snålare användning. Mineraloljorna kan på sikt också bytas mot vegetabiliska oljor. Utmaningen är, enligt Oleksandr Gutnichenko och Lanny Kirkhorn vid L

https://www.lu.se/artikel/effektivare-smorjmedel-med-hjalp-av-sagspan - 2025-11-16

Alla har vi en gång varit små nyfödda barn. Men en del av oss har kanske varit för små som nyfödda? Att ett barn föds ”liten för tiden” innebär att det inte växer enligt sin normalkurva under fosterperioden. Genom att studera gruppen små nyfödda i så kallade epidemiologiska (register-) studier kan forskare följa vad som händer dessa barn senare i livet. Denna kunskap är av stor betydelse då mycket

https://www.lu.se/artikel/aven-en-klenis-kan-klara-sig-bra-om-att-fodas-liten - 2025-11-16

Forskning och samhälle i nära samverkan. Det är grunden för Farm2Forest som ska ge underlag för kommande reformer i den svenska och europeiska jordbruks- och skogsbrukspolitiken. Tanken är att kombinera både ekonomiska och ekologiska data och modeller för att utvärdera olika framtidsscenarios för jordbruk i skogsbygder, som ytmässigt står för en betydande del av svenskt jordbruk. Av Nina Nordh– Jo

https://www.lu.se/artikel/farm2forest-hallbart-jordbruk-i-en-biobaserad-framtid - 2025-11-16

När det vardagliga inte känns igen, när samtalet tystnar, när minnen försvinner. 160 000 i Sverige är drabbade av Alzheimers sjukdom. Något botemedel finns inte, men forskningen har kommit långt i att diagnosticera i ett tidigt skede. – De senaste 10 åren har det skett en revolution när det gäller våra möjligheter att ställa säkra diagnoser. Vi kan nu med moderna metoder påvisa om en person verkli

https://www.lu.se/artikel/pa-jakt-efter-tidiga-tecken-pa-alzheimers-sjukdom - 2025-11-16

En tre kilometer lång cylinder av is kastar ljus på hur klimatet såg ut hundratusen år bakåt i tiden. Där finns spår som visar på perioder av varmare eller kallare klimat på jorden, men också om det förekom kraftiga vulkanutbrott eller hög solaktivitet. Genom att förstå dåtidens klimat kan forskare utveckla bättre modeller för att förutspå ett framtida klimat. Av Nina NordhDet finns många sätt att

https://www.lu.se/artikel/de-sparar-klimatet-100-000-ar-bakat-pa-gronland - 2025-11-16

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-11-16

Sandstormar brukade vara väderfenomen som förknippades med torka och öknar. Situationen har förändrats, och i dag kan sandstormar uppstå över hela Mellanöstern, och med högre frekvens än tidigare. Det fick forskaren Hossein Hashemi att bli intresserad, och han säger att sandstormar för närvarande är ett av regionens svåraste problem för hållbarhet, ekonomi och hälsa.  – När en sandstorm slår till

https://www.lu.se/artikel/i-sandstormens-oga - 2025-11-16

Klimatfrågan är en av vår tids största globala samhällsutmaningar. I det arbetet är forskningen om vart klimatet är på väg en viktig del. Både för att kunna följa att de utsläppsminskningar som världens länder avtalat om i Paris 2015 verkligen får en effekt, men också för att vara bättre förberedda på de klimatförändringar som vi inte kommer att kunna undvika. En klimatmodell utvecklad av forskare

https://www.lu.se/artikel/klimatmodeller-visar-vagen-mot-framtiden - 2025-11-16

Hur hamnade vi här? Vad ska vi göra för att ta oss härifrån? I klimatforskning är det viktigt att förstå hur världen fungerar om vi ska kunna förändra vårt beteende och förhindra framtida katastrofer. Med matematiska formler försöker forskare visualisera verkligheten för att ta reda på vilka förändringar vi behöver göra.  – Vi bygger modeller där vi försöker representera naturens beteende med mate

https://www.lu.se/artikel/matematik-visualiserar-klimatforandringar - 2025-11-16

Lao Saal har en mission – att genom ett enkelt blodprov göra det möjligt att fastställa inte bara om en person har cancer, utan vilken behandling som kan vara mest effektiv och hur väl patienten svarar på behandlingen. Hans tanke är att spåra genetiskt material som smiter från tumörer in i blodomloppet. – Det är underbart när man kan gå hela vägen från idé till forskning till provtagning och tjäns

https://www.lu.se/artikel/i-cancerpatienternas-tjanst - 2025-11-16

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.   Malmö Offspring Study bygger på en tidigare befolkningsstudie som gjord

https://www.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-11-16

Begreppet ”ekosystemtjänster” har på senare år blivit allt vanligare både i forskarvärlden, bland kommuner och myndigheter och i företag. Förenklat kan det beskrivas som den nytta vi människor har av naturens ekosystem – till exempel för den mat vi äter, luften vi andas, rening av vattnet vi dricker, bioenergi för att värma våra hus, trä till papper och byggnader och så vidare. Listan är lång och

https://www.lu.se/artikel/manniska-och-natur-i-symbios - 2025-11-16

En ökad framtida användning av solceller kräver högre effektivitet och lägre produktionskostnader. Innovativ forskning från det tvärvetenskapliga centret NanoLund vill optimera nanotrådar för att mer effektivt tillvarata solljus. Möt tre unga internationella forskare som jagar solen inom ramen för projektet PhD4Energy. Den solenergi som når jorden varje dag motsvarar mer än 15 000 gånger den elekt

https://www.lu.se/artikel/soljagarna-med-kunskap-att-fanga-ljuset - 2025-11-16

Vid ett krigsslut är det av avgörande betydelse att ta rätt beslut om infrastrukturen för att undvika framtida konflikter och sociala spänningar. I projektet ”Infrastructure choices in post-conflict situations: Opportunities for sustainability and resilience?” (Val av infrastruktur i tidigare konfliktområden: Vägar mot hållbarhet och resiliens?) inom det strategiska forskningsområdet The Middle Ea

https://www.lu.se/artikel/hur-ska-samhallen-helas-nar-striderna-upphor - 2025-11-16

Cellerna som tillverkar insulin och glukagon sitter svårtillgängliga inne i den sköra bukspottkörteln. Forskare som vill förstå hur de fungerar och vad som ligger bakom utvecklingen av diabetes är därför ofta hänvisade till att göra sina försök på djur. Human Tissue Lab ger däremot forskarna tillgång till donerade celler från avlidna personer vilket lett till att Lunds universitets Diabetescentrum

https://www.lu.se/artikel/diabetesforskarnas-guld - 2025-11-16